Tidigt innan det blir för varmt åkte vi rickshaw mot den blå delen av Jodhpur, här blir man mottagen av ilskna hundar ett gäng morrande bestar i en av gränderna som vägrar flytta på sig. Min guide får låna en pinne från en av de boende och då flyttar sig hundarna motvilligt på sig. Så det var att beväpna sig med en lagom lång gren. Beväpnad och redo var det dags att hitta dessa blå hus, nja blå verkade inte längre vara på modet. Det var bara dom gamla risiga husen som var blå, de nya var mest bruna som alla andra. Synd att traditionen med de blå husen verkar dö ut.
Vi gör det obligatoriska besöket till Meranghar fort och en lokal guide som visar oss runt i värmen, mycket fint att titta på. Det flesta besökare är indier några få är besökare från andra länder. Tänkte gå upp till muren med kanonerna och se på örnarna, gladorna och gamarna som fanns där sist jag besökte Jodhpur. Men det var avstängt och man fick inte besöka det, hörde också från den lokala guiden att gamarna inte längre fanns kvar. Antar att de dött av de gifter som nästan utrotat dom i Indien. Vi är i fortet fram till ungefär 13 men då är det så varmt att man inte orkar något med så tillbaka till hotellet och invänta nattåget till Agra.
Väl på tåget med mina väskor så får jag överslafen direkt vid luftutsläppet vid vagnens AC, skön kall luft kommer ut, riktigt skönt efter den 45 gradiga värmen som varit under dagen. Men normalt får man ju lakan en filt och en kudde på indiska nattåg, men det har tydligen inte kommit igång riktigt efter pandemin och den lockdown som varit. I shorts en natt framför kalluften från AC, började ganska fort frysa hittade reselakandet i silke jag köpt från läs och res för länge sedan, det hjälpte lite. Ja inte trodde jag att jag skulle frysa i Indien.